17 februari 2013

Mimesis

Other than that, still working on the manuscript and thinking "Should I remove this part?" or "Should I add that?" I want to do so mutch for this comic, making it more exciting. The problem is that I'm a bit
clumsy when it comes to comics and storys...
It will work out somehow...
Over and out!

11 februari 2013

Elias from the webcomic Mimesis
"Be careful with what you wish for"
As a child, Theodor makes a wish that changes his life for good.
 What was the wish and what really happend?
And who is Elias?
 
Update: Sunday and Wednesday
 

Ocean goddess

 
Senaste illustrationen med inspiration från havet och en idé av modern och gudinnan av hav och sjöar. Tanken var att håret skulle bli som vattenmassa, men jag fick inte till tekniken och resultatet blev detta, något jag är både nöjd och inte nöjd med. Den är för plottrig för min smak, känns inte riktigt som min stil och ändå är jag nöjd över att ha lyckats få till vågorna i håret. Detta påvisar att jag utvecklas lite och jag tänker fortsätta framåt.  

21 november 2012

Manus

Tre projekt på gång. 
1. En saga, 21 sidor
2. En yaoi, 7 sidor
3. En längre, beräknad 100 sidor

Sagan är till en antologi, eller i alla fall tänkt antologi, vi får se hur det går för mina medtecknare på den fronten. I vilket fall som. Den ska skissas ut alla sidor på, skannas in och färgläggas i datorn.

Yaoin är för mitt nöjes skull helt klart. Jag har ritat två yaoi serier förut men inte riktigt kommit in i anatomin, svårt att rita två människor vara intima... Bah. Manuset klart men bara tre sidor kladd skissade hittills.

Det långa projektet har sin grund att stå på, jag behöver bara skriva ut det till ett mer korrekt manus att följa så jag har ingen aning om hur långt det kommer bli, men jag hoppas på mellan 100 till 200 sidor. Det är en historia jag filat på i ett års tid nu och verkligen känner för att göra. 7 sidor är utskissade, 10 manussidor är skrivna och jag arbetar aktivt med det så det har större chans att bli klart... Jag vet bara inte om jag kommer ha drivet att fortsätta med den till slutet. 

Ett problem till har jag, såklart, mina renskissningar ser bättre ut än när jag tuschar det. Tuscha tar längre tid för mig och ger inte alls samma känsla som när jag använder blyerts, bilderna dör på något vis. Så nu sitter jag och velar över vad jag ska göra i datorn och vad jag ska göra för hand, vad jag vågar göra för hand och att hålla modet uppe.

14 juli 2012

Om jag inte hade sett honom av Kevin Brooks

Okej, info: Jag kan inte läsa om böcker. Tittar jag på böcker jag har i bokhyllan så minns jag vad de handlar om, de viktiga delarna, och då läser jag inte om dom, inte ens när jag planerat att läsa om en bok för att jag verkligen känner för det läser jag om dom... Så det här, att jag läser om den här boken för 4:e gången är ett mirakel för mig. 
Det är en ungdomsbok, väldigt lättläst, har ett härligt flöde och redan från början fångar den mig. Jag vet vad som kommer hända, jag kan händelserna, jag vet karaktärerna, jag vet om de där viktiga betydande punkterna och ändå läser jag om den. Andra gången jag läste den, precis när jag fått den (Hade lånat den först) så började jag inse varför jag gillade boken. Tredje gången jag läste den så blev känslorna tydligare. Nu, fjärde gången, märker jag nya detaljer, uppdaterar alla bilder i mitt huvud och inser åter igen att det är för en enda karaktär (Som jag för övrigt måste göra fanart på!) och det är Lucas. 


Jag tänker inte låta det här bli en recension, verkligen inte, jag avskyr sådana, det förstör mycket för mig! Så, jag kommer bara skriva vad jag gillade om den för jag vill inte döda den.
Boken är en slags kärlekshistoria men på ett annat nytt märkligt plan. Som i andra kärleksböcker finns det självklart hinder och det finns självfallet dom stunderna i boken som man sitter och biter sig i läppen och skakar frustrerat på huvudet för att det är för mycket eller förutsägbart, i nästa kan man inte låta bli att verkligen älska det för utan de där små momenten skulle boken inte alls ha samma effekt. Trots att huvudpersonen är en 15årig flicka är det Lucas man fastnar för. Jag ska erkänna att första gången jag läste beskrivningen på honom bortsåg jag från hans hår och hans ögon och såg bara Mumins Snusmumrikern i huvudet, dom är lika mystiska och speciella, men dom är olika varandra ändå.
Visst skulle jag vilja att någon vän till mig läste boken men jag vet också att den inte skulle falla alla i smaken, verkligen inte, och det är ingen idé att be, föreslå eller försöka tvinga för det skulle bara bli ett negativt svar tillbaks och ärligt talat är jag för känslig för att höra vad någon annan skulle säga om just den här boken. Om någon skulle säga att jag fick välja en bok och allt annat skulle brännas ner skulle jag välja ut just den här boken, för den ligger mig varmt om hjärtat. Visst är det märkligt?
Har ni stött på en sådan bok eller en sådan karaktär som ni inte klarar av att höra något negativt om?


På bokens baksida:
Caitlins liv förändras från det ögonblick hon ser Lucas gå över gatan en varm sommardag. Han är den märkligaste och vackraste pojke hon någonsin har sett. Och när hon träffar honom är det som om hela världen blir levande. Men vem är han? Var kommer han ifrån? Vad vill han? Och varför tycker ö-borna så illa om honom? 
(Inte så smickrande och den ger inte boken någon rättvisa alls!)

Ur boken: Sida 15, från rad 7 till rad 17, svenska utgåvan.
Då vände han på huvudet och såg på oss. Nej, det är fel - han vände på huvudet och såg på mig. Rakt på mig. (När jag för ett tag sedan pratade om det här med pappa sa han att han hade haft precis samma känsla - att Lucas hade tittat rakt på honom, som om han var den enda människan i hela världen.)
Jag såg ett ansikte jag aldrig kommer glömma. Inte bara för dess skönhet - Lucas var utan tvekan vacker - utan mer för dess förunderliga förmåga att befinna sig bortom allt annat. Bortom de blekblåa ögonen, det rufsiga håret och det sorgsna leendet fanns någonting annat.

13 juli 2012

Tithe, Valiant & Ironside av Holly Black

Så. För ett tag sen sa en vän till mig att "Du borde läsa de här böckerna!" och eftersom att hon hade dom och jag hade läst en bok innan av samma författare samt att det hon berättat om böckerna lät intressant så lånade jag dom av henne och läste. Dom var bra. Jag är väldigt kräsen med böcker och Holly Black har ett för mig speciellt sätt att skriva, i början störde jag mig lite (Jag hade precis läst ut en bok med ett helt annat skrivspråk) men sen vänjer man sig och då är det väldigt trevligt att läsa.
Första boken - Tithe - handlar om Keya som får reda på att hon inte är en människa och dras in i något farligt. Det som är roligt med boken är att det är en modern mörk saga och precis som många andra böcker jag läst kan man tycka att en del saker är uppenbara och typiska och i nästa så blir man tagen på sängen. Ena stunden är den mild och i nästa är den grym och hemsk. Men precis som i andra böcker så fastnar man såklart för karaktärer. Som den nördiga Corny och den svarta riddaren Roiben i just den här boken.
Andra boken - Valiant - har helt andra karaktärer och är en saga för sig, men det utspelar sig i samma värld med samma lagar och regler som i första boken, vilket är helt jävla underbart! Och här ska jag erkänna att jag var skeptisk för som i första boken så måste det alltid finnas familjeproblem eller annat stök, visst är det roligt med variation men jag ser återkommande miljöer. I vilket fall... troll... Jag är rädd för troll! Och här kommer det en karaktär - Ravus - som är ett troll och som jag faller för direkt! Karaktären är speciell men har väldigt mycket personlighet och han toppar alla andra karaktärer genom böckerna. Han är ett bra exempel på att skönheten på insidan lyser starkare än utsidan för han kommer inte fram som vacker i beskrivningar om hans utseende men hans personlighet är guldvärd och man kan inte låta bli att tycka om honom. Men här har man åter igen minst en karaktär som ska ställa till med problem och vara irriterande och på vissa platser är den förutsägbar, men det är den boken jag tyckte om bäst.
Tredje boken - Ironside - tar upp fortsättningen på första boken och här börjar kriget och jakten på svar. Keya, huvudpersonen, förklarar sin kärlek till Roiben inför hela The Night Cort och för att bevisa sin kärlek och trohet måste hon gå ut på ett uppdrag som Roiben ger henne, vilket är att hitta en älva som kan ljuga. Problemet är att alla vet att älvor inte kan ljuga utan bara tala sanning, alltså ett omöjligt uppdrag, ändå ger hon sig ut för att komma på svaret. I jämförelse med de andra två böckerna har Ironside fart från början till slutet och här vävs både första bokens karaktärer och historier in med andra bokens karaktärer och bygger upp en sammanvävd värld. Det är bra gjort och inget känns omöjligt eller framtvingat.
Med det skrivet, jag rekommenderar de här tre böckerna om man vill läsa mörka moderna sagor med underbara karaktärer.

25 mars 2012

Filmen Toast

Filmen Toast är baserad på en självbiografi av och om Nigel Slater, en av Englands matkritiker.

Nigel växte upp i en familj där modern hade kronisk astma och var en usel kock, det bästa hon kunde göra var att rosta bröd och koka té. Pappan jobbade, var kräsen med maten och medan tiden gick ju bittrare blev han, tills dess att modern dog och han själv fick börja ta hand om Nigel, som älskade att laga mat och som inget annat ville än f sin fars kärlek och uppmärksamhet.
Efter moderns bortgång anställer pappan en städerska, mrs. Potter, som mer och mer nässlar sig in och vinner faderns hjärta. Nigel hatar kvinnan och vägrar se henne som sin nya mor. Ändå tvingas han bo med henne, flytta ihop med henne och leva sina tonårsliv med henne.
Allt han vill är att bli kock och vinna sin fars hjärta.

Detta är en film som jag inte hade sett självmant, men som jag nu ändå fastnade i på grund av att den råkade vara på tv när jag zappade runt och som då verkade vara underhållande.
Och jag måste erkänna att det stora pluset var karaktären Nigel, skådespelaren Freddie Highmore
 och karaktären Stuart, som man inte fick se mer än några minuter, tyvärr.
Och såklart den lilla fina scenen med Nigel och Stuart~

Så, filmen Toast~ Något man bör se~ <3